Ja, nu har jag suttit och funderat över vad jag skulle kunna meddela omvärlden om, men ingenting speciellt rekordintressant har uppkommit. Jag skulle kunna upplysa om min närkamp med IKEA-hylla, människosnarkande hund under soffbord, äcklande idioter på krogen eller de miljoners med klädesplagg jag tvättade under helgen. Men inget av det där är speciellt intressant för någon att läsa.

Antagligen skulle jag kunna kreativt vrida det till något humoristiskt att läsa men av någon outgrundad anledning har mitt egenhändigt komponerade ordförråd blivit successivt raderat. Detta har oroat mig. Så jag bestämde mig för att ansöka till ett par utbildningar för att försöka kickstarta hjärnelektronerna. Vilket jag också gjorde. Vi får se om jag hittar en gnutta vilja för plugg där inne i lättjefettet i skallen. Något måste man iallafall ta itu med.

Om någon hängde med utan att falla plattnosad ner i tangentbordet av uttråkanskoma så ge något livstecken så jag inte behöver leva med det på samvetet.

Jag ska ta på mig tänkarkepsen och återkomma med något mer intressant.

Adjö.