Jag kan sitta fridfullt och känna mig totalt i nuet. Allt är okej och livet är precis där det ska vara. Så hittar Spotify fram till en låt jag inte hört sedan i höstas. Det var inte jag som hade lagt till den i listan, så när låten sätter igång sparkas hjärnan med minnesbilder ifrån det gångna året. Plötsligt minns jag alla stunder jag lyssnat på just den låten i sällskap av min svaghet. Små stunder av en dröm jag fick leva i en stund.

Musiken är som en viskning ifrån mitt hjärta. När jag kollar tillbaka på allt känns det overkligt att jag någonsin lämnade det jag nu kommit tillbaka till. Att jag fick leva i en dröm för den lilla stunden jag var där, det är mer än vad jag någonsin hade väntat mig att få uppleva.

Så jag är tacksam. Men problemet med att få en bit av det goda är att man alltid vill ha mer. En dag kanske jag förstår. Tills dess blundar jag till tonerna och drömmer drömmen jag levde i.


The Cure - Lovesong

Whenever I'm alone with you
You make me feel like I am home again
Whenever I'm alone with you
You make me feel like I am whole again
Whenever I'm alone with you
You make me feel like I am young again
Whenever I'm alone with you
You make me feel like I am fun again

However far away I will always love you
However long I stay I will always love you
Whatever words I say I will always love you
I will always love you

Whenever I'm alone with you
You make me feel like I am free again
Whenever I'm alone with you
You make me feel like I am clean again

However far away I will always love you
However long I stay I will always love you
Whatever words I say I will always love you
I will always love you