Damn it! Jag hittade drömsoffan och fotöljerna på blocket idag. Jag mailade, ringde utan svar och ringde upp igen. Då är man självklart för sent ute och många fler var före mig. Hon sa att hon skulle ringa upp ifall det inte blev något köp men jag förstod på en gång att det var kört. Snyft. Jag hade ingen aning om att det kunde kännas så svart inombords över ett par möbler. Nästan som att jag vore ute och shoppa efter hemlösa barn på en adoptivbyrå, för att jag inte skulle kunna få egna och någon tog just det barnet som jag kände i mitt hjärta var mitt. Cruelty!

Även om jag hade fått chansen så hade jag ändå inga egna pengar att betala för, men det känns som ett mindre problem än att hitta den perfekta soffan, för en detaljkräsen människa som jag. Jag ringde min gode vän Mia så fort jag såg den "Jag skulle kunna ta SMS-lån för den, så mycket vill jag ha den!". Men jag tror jag ska hålla mig ifrån Blocket eller Tradera efter prylar tills jag fått pengar. Annars hittar man väl det där perfekta och inte kan betala. Jag föder min inre krokodilgråt med lite Sepultura. Mmm. Som mat för själen.