2010/03/25

Läs på egen risk

Den här dagen har känts lång, men gått fort. Kan någon förklara min hjärna för jag har sjunkit in i fettet och drunknat i hjärnsubstansen. Det känns lite som att allt och inget hände idag. En jävla massa surr blandat med en jävla massa tänkande. Jag fick frågan hur det var med mig. Uppenbarligen var min tankspridda sinneslag väldigt tydlig.

Pinball i huvudet. "Åh, fan va kul det ska bli med tatueringen... undra hur... man kanske skulle ...det vore...fan va trevlig han... nej varför sa jag inte så?... det hade ju... usch vad jag stinker...jag måste... jävla snöhelvete! men snart ... hur ska jag fixa pengar till metaltown... jag vill..." "Hur är det?" *klick* Va?

Hann ni me? Näe, inte jag heller. Jag vet fortfarande inte om jag kom fram till något eller om jag bara gjorde en pastasallad i skallen. Efter ännu en dag på studion blev det fika på stan med en vän. Mmm räkbaguette. Stans godaste. Dock skar jag mig på brödet, slå den! (Tack för pengalånet Mia) Nu när jag kommit hem och surrat ihjäl tre kompisar, ätit mig foodbaby och irriterat mig på Facebook så känner jag mig helt yr.

Och nu har jag spammat er med min yrhet. GRATTIS! Du är nu infekterad med Hannavirus. You will die, and rot.

0 kommentarer:

Skicka en kommentar